torsdag 30 oktober 2014

Äntligen Svalbard!

Det tog många år. Länge har jag funderat på att åka till Svalbard men aldrig slagit till. Men när min kompis Mats frågade mig förra hösten så tog jag äntligen chansen. Det blev lång väntan, men i slutet av augusti bar det av. Det blev bil till Gardermoen och övernattning på hotell för att slippa ha några byten med flyget. Lyft kl 10 fredagen den 29 augusti och vips så var man uppe nästan vid nordpolen bara några timmar därefter!

Första mötet med Svalbard var diffusa berg och glaciärer bakom ett tunt molntäcke genom flygplansfönstret.

Vi tog flygbuss till boendet på Spitsbergen Guesthouse. På lördagen hade vi bokat in oss på en båttur till den övergivna ryska kolgruvestaden Pyramiden och på söndagen skulle det bli havskajakning och bergsbestigning, därefter några oplanerade dagar och onsdagen den 3 september skulle vi kliva på båten Origo för en nio dagars rundtur.

Efter installation på rummet så gav vi oss ut på en promenad ner till Longyearbyen för lite "Street Photography". Vårt boende låg i Nybyen, någon km utanför Longyearbyen så det var en liten bit att vandra.

Halvägs ned blir vi påminda om att vi är långt norrut. Det är permafrost, så rör och annat kan inte grävas ned så de får byggas på ben, inte så snyggt men enda sättet.


Ett av skälen till att Longyearbyen byggdes upp var att det fanns värdefullt stenkol i bergen. Här en staty på en kolgruvearbetare.
Slädhundarna väntar på att snötäcke.


Skotrarna väntar på snötäcke.
 Vi tar oss ned till stranden och där har en konstinstallation gjorts av strandfynd. På flaggan står det "Save the ocean" och havet skulle verkligen behöva räddas från allt skräp.

Här nere vid stranden fick man se upp, silvertärnorna har sin koloni och de matade fortfarande sina ungar och så försvarade de dem också.

I nästa avsnitt fortsätter vi vårt utforskande av Longyearbyen.
















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar